För tre år sedan drog Brynäs igång hockeygymnasium även på damsidan.
Två av spelarna som går sista året är Linn Slottgård och Stina Sandberg, som båda även testat på spel i SDHL.
– Det har varit jättehäftigt och otroligt utvecklande, säger Slottgård.
– Det är det man strävar efter, säger Sandberg.
För tre år sedan drog Brynäs igång hockeygymnasium även på damsidan. En som varit med under alla åren är forwarden Linn Slottgård.
Nu är hon inne på sitt tredje år och har sett utvecklingen på nära håll.
– Det har varit en jättestor och positiv sådan. Första och andra året var också bra, men på ett annat sätt. Vi körde mycket med Henrik Glaas då, men var kanske fyra-fem spelare totalt, säger hon och fortsätter:
– Nu är vi många fler och det är roligare med ett större gäng. Jättekul att fler kommit hit för jag kan se många positiva saker som hänt under varje år, säger Slottgård.
Till vardags spelar hon med NDHL-laget och är även lagkapten.
Hur skulle du beskriva ditt ledarskap?
– Oj, vad svårt att svara på. Men jag försöker leda både på och utanför isen. Att göra jobbet varje byte. Jag kanske inte är skickligast med pucken eller bäst offensivt. Men med att visa hårt jobb där ute hoppas jag att jag kan få med mig de andra spelarna.
– Utanför försöker jag föregå med gott exempel också. Oavsett om det är i gymmet eller i omklädningsrummet. Jag ser mig själv som en snäll person som inte är “jättestimmig”. Men jag har inte heller problem att sätta ned foten om det behövs, säger Slottgård.
Under säsongen har hon även fått känna på spel i SDHL, något som varit hennes stora mål sedan hon kom till Gävle.
– Det har varit jättehäftigt och otroligt utvecklande. Efter debuten har man förstått hur det funkar på högsta nivå. Det var verkligen en ögonöppnare. Nu känner jag ett ännu större driv, för man vill verkligen vara där. Det är det jag alltid kämpat för.
Även om hon själv är forward är den stora förebilden en back.
– Det är lite kul, för jag har en bild på mig när jag var yngre och Maja Nylén Persson när hon var med i landslaget. Hon var min största idol då, men nu ser man henne på ett annat sätt. Jag ser upp till henne, för hon är extremt skickligt och en väldigt fin person, säger Slottgård.
Vem vet, om några år kanske det är du som är idolen för någon?
– Haha, ja kanske. Det vore häftigt ju! Det är det som är drömmen.
När intervjun genomförs är Linn i Valbo och spelar hockey på en uterink tillsammans med bland annat Stina Sandberg. En annan spelare som tillhör NDHL-laget.
– Det är jättemysigt! Visst, lite kallt och det snöar en del. Men vi har en eld och grillar lite korv också, säger Sandberg.
Hon gör sin första säsong i Brynäs IF och har bara bra saker att säga om flytten hit.
– Jag hade hört mycket bra om Brynäs och ville ta nästa kliv i min utveckling. Jag åkte hit och kollade lite och fick ett jättebra intryck, så det var bara att köra, säger hon och fortsätter:
– Det har funkat väldigt bra, man känner verkligen en skillnad från början av säsongen fram till nu. Kul att komma i en miljö där alla är lika gamla. Förra säsongen spelade jag med äldre, men det var svårt med träningarna då många jobbade kvällstid. Nu går alla i skolan och träningarna är lagda utifrån det.
Liksom Linn Slottgård har även Stina Sandbeg fått göra debut i SDHL.
– Jättekul att få chansen och testa på spel där. Att se var nivån ligger, för det är ju SDHL man strävar efter. Det är det långsiktiga målet, att komma dit så snart som möjligt. Samtidigt måste man leva i nuet och det är att hjälpa NDHL-laget så bra som möjligt, säger Stina Sandberg.